Priset på mjölk i Brasilien varierar mycket, men ligger genomsnittligt kring 40 euro per 100 liter, vilket motsvarar 4,40 kronor per liter (en euro är 11 kronor).
Detta innebär att en kundvinst på 1,55 liter motsvarar cirka 7 kronor per dag.
Axiphen innehåller 1,5 procent fenylkapsaicin, vilket gör att man sätter 1 kg aXiphen till ett ton foder i kycklingproduktion.
Med priset 1 000 euro per kg fenylkapsaicin blir priset på ett kg Axiphen cirka 165 kronor.
Så med samma pris till mjölkproduktion blir det 16,5 öre i intäkt för att tillsätta ett gram Axiphen, vilket ger bonden en ökad intäkt på 7 kronor.
En rimlig värdebaserad prissättning är 10 – 20 procent av kundens vinst, vi antar 15 procent, blir 1 krona för ett gram Axiphen (15 procent av kundvinsten på 7 kronor). Så man borde kunna sexdubbla priset i den tillämpningen (från 16,5 öre till 1 krona).
Produktionspriset för rent fenylkapsaicin bör vid stora produktionsvolymer ligga kring 6 000 kronor per kg (detta är väldigt osäkra siffror eftersom Axichem ännu är i uppstartsfas avseende produktionen), så med 1,5 procent blir produktionspriset för 10 mg Axiphen (1,5 procent) cirka 9 öre av försäljningspriset 1 krona, vilket blir en bruttomarginal på 90 procent. . Total potential i Brasilien Total produktion i Brasilien, 35 miljarder liter mjölk.
Om all mjölk skulle produceras med Axiphen i fodret blir det en produktionsökning på 9 procent, vilket blir 3 miljarder liter mjölk till ett värde av 13 miljarder kronor.
Antag att Axiphen på sikt kan nå en marknadstäckning 10 procent (total ökad kundvinst 1 300 mnkr) och att Axichem kan erhålla 15 procent av kundens intäktsökning, blir knappt 200 mnkr i intäkt till väldigt högt täckningsbidrag.
På en försäljning på 200 mnkr och bruttomarginaler på 90 procent bör Axichem kunna erhålla cirka 180 mnkr i årligt täckningsbidrag. . Total potential i EU Att Axichem (sannolikt) erhåller EU-godkännande för Axiphen till kycklingar, innebär inte att man får sälja till idisslare, utan för detta behövs ett eget godkännande (idisslare är annat djurslag).
Djurstudierna och ansökan om detta som behandlas av EFSA bör kunna klaras av på cirka 18 månader, från det att processen initieras.
Produktionen i EU är ungefär fyra och en halv gånger så stor som i Brasilien.
“The EU is the world's second-largest milk producer, generating roughly 155 to 162 million tonnes of raw milk annually. Over 70% of this output comes from six member states: Germany, France, Poland, the Netherlands, Italy, and Ireland. Raw milk is primarily processed into cheese and butter.”
Om vi utgår från mitten av intervallet 155 - 160 miljoner ton av råmjölk, och justerar för skillnad i densitet, så blir totala produktionen i EU cirka 160 miljarder liter mjölk.
Om Axichem kan öka produktionen med 9 procent blir kundens värdeökning 14,4 miljarder liter mjölk, vilket motsvarar 72 miljarder kronor per år.
Med samma marknadstäckning som i Brasilien (10 procent av totala produktionen) och samma värdebaserade prissättning (15 procent av kundens vinst) kan Axichem få en årlig försäljning på drygt en miljard kronor per år och ett årligt täckningsbidrag på drygt 900 mnkr per år.
Vi får hoppas att Axichem prioriterar att starta godkännandeprocess för försäljning till mjölkkor inom EU. . Patentet ökar Axichems värde Att Axichem sannolikt erhåller patent för mjölkapplikationen innebär att bolaget har 20 år på sig med patentskydd, som skyddar marginaler och vinstnivåer.
Detta gör att Axichem bör vara en attraktiv uppköpskandidat i framtiden.
För min egen del skulle jag inte bli förvånad om någon av de stora drakarna (DuPont, Monsanto etc) lägger bud på Axichem och köper upp företaget för 150 - 200 kronor per aktie om fem – sex år.
Sverige behöver skapa ett mer förutsebart, rationellt och legitimt system för utflyttningsbeskattning. Vi behöver större tydlighet för den moderna tidens rörliga befolkning, skriver Katia Cejie, professor i finansrätt, Uppsala universitet.
En sak ångrar jag. Efter förra årets debacle vågade jag inte sätta Obducat som ordinarie, bara som reserv.Med Obducat skulle jag nu tom ha slagit Reserverna (+4-500%). (IRL var jag inte lika feg, satsade ordentligt på TO16 med lösen i höst, jag fick dem nästan gratis Det blir klirr i kassan det). EllaK
Det sedan en tid avnoterade bokföringsbolaget Fortnox bokstavligen chockhöjer priserna. Ett helt onödigt "tillägg" blir obligatoriskt för kunderna och innebär att företag som har
1 - 99 verifikat per år betalar 29 kr/mån EXTRA... fler än
100 - 999 verifikat per år - 99 kr/mån EXTRA
1000 - verifikat per år - 199 kr/mån EXTRA
Och till och med de som aldrig använder tjänsten men har ett konto - dvs 0 verifikat kommer få betala 9 kr per månad.
Det tidigare så kundvänliga Fortnox verkar nu börja spåra ur efter avnoteringen då girigbukarna tycks ta över på ett helt orimligt sätt. Återstår att se om kunderna väljer att börja lämna bolaget och söka sig till andra alternativ - kanske ett nytt börsnoterat och kundvänligt sådant?
#1 Axichem: kurs 2,07 kr. Samma motivering som förra året.
#2 Tura: kurs 4,64 kr. Bör kunna få fart på vinsten efter svåra år i detaljhandelssektorn och kunna tjäna 75 öre per aktie exkl goodwill-avskrivningar under 2026. P/e 10 på det blir motiverad kurs 7,50 kr under året.
#3 Kontigo Care: kurs 1,785 kr. Har pressats ner som många andra utvecklingsbolag, men är (svagt) lönsamma och har bra nettokassa. Äntligen klara med drogapplikationen, som borde kunna öka försäljningen inom missbruk och arbetsplatsscreening.
#4 Tribox: kurs 18,9 öre. Tribox gjorde nyligen fint förvärv av tillväxtbolaget Svenska Fleet Tech och är väldigt lönsamma om man lägger tillbaka goodwill-avskrivningar på förvärv.
Med förvärv Svenska Fleet Tech är omsättning 2025 proforma 167 mnkr och EBITDA 13 mnkr, bör kunna öka EBITDA till 15 – 16 mnkr under 2026 och då räcker vinsten och kassaflödet till att bli av med mesta av nettoskulden. Räkna 12 mnkr vinst efter skatt under 2026 och p/e 12 blir 144 mnkr i motiverat börsvärde, blir motiverad kurs 50 öre per aktie under 2026.
#5 Flowscape: kurs 2,75 kr. Samma motivering som förra året.
Flowscape har ökat ARR med 3,9 mnkr på 12 månader (12%) till 36,9 mnkr per Q3 2025. Flowscape är nu stabilt lönsamma och siktar på att öka tillväxten framöver. Börsvärde 53,9 mnkr, nettokassa 8,2 mnkr per Q3 2025 blir EV 45,7 mnkr. EV/ARR = 1,24. Normal värdering för SAAS-bolag är EV/ARR = 4 – 7.
Flowscape kan öka ARR till minst 40,9 mnkr per Q3 2026 (samma takt, 1 mnkr per kvartal) och även öka nettokassan till 13 mnkr. Med värdering EV/ARR på försiktiga 3 blir det 122,7 mnkr plus 13 mnkr nettokassa => börsvärde 135,7 mnkr, blir 6,90 kronor per aktie.
EV/ARR var 1,7 för Flowscape när jag valde aktien till portföljen för ett år sedan, men jag trodde verkligen inte värderingen EV/ARR skulle kunna sjunka till 1,24 (!) för ett lönsamt bolag.
På Avanza har antalet aktieägare minskat från 2 300 stycken till 2 000 under året (-14%), inga småsparare som vill köpa den typen av bolag just nu.
De köper hellre Apple (p/e = 36) och Walmart (p/e = 38) och globala indexfonder, där man inte bryr sig om vilket p/e-tal man betalar.
Rapport från skamvrån: En konkurs och 2 nyemissioner har sabbat året /nyemissioner skulle ha gett ett marginellt tillskott om jag hade orkat räkna ut det - skulle inta ha påverkat placeringen i alla fall) Nu gäller nya tag, jag är van att ligga i topp eller i alla fall i närheten.
Stefan Ingves: Vi har misskött bostadsmarknaden i 80 år Stefan Ingves tycker att Sverige har misshandlat bostadsmarknaden. Samtidigt ser han inte att Riksbanken kunde ha agerat annorlunda under lågränteåren. "Man gör så gott man kan vid var tid", säger före detta riksbankschefen till Placera.
Stefan Ingves bostadskarriär har varit extremt måttlig, konstaterar han när Placera möter honom en mulen morgon i mars. Ingves bor i samma hus i Upplands Väsby som han har gjort sedan 80-talet och har inga planer på att flytta för den delen.
"Nej, jag menar i min ålder så är det väl snarare en fråga om hur länge man bor där", säger före detta riksbankschefen och tillägger fnysande:
"Jag har gjort bostadskarriär för att bo. I min värld är begreppet bostadskarriär besynnerligt."
Misskött bostadsmarknad Ironiskt nog blev begreppet allt mer vanligt under hans tid som riksbankschef åren 2006-2022. Lågräntetiden startade ett bostadsrally, som fick än mer bränsle av centralbankernas pandemi-stimulanser.
När Ingves klev på som riksbankschef var snittkvadratmeterpriset för en bostadsrätt i Sverige 18 000 kr, när han lämnade över stafettpinnen till Erik Thedéen 2023 var priserna uppe på nära 43 000 kr/kvm. Under samma period har svenskarnas skuldsättning ökat dramatiskt och gjort oss till ett av världens mest räntekänsliga folk.
"Vi har misskött bostadsmarknaden i Sverige systematiskt och noggrant de senaste 80 åren. Det finns ingen vilja att ändra på det", säger han och fortsätter:
"Det är inte någon enskild åtgärd som måste till, utan det finns en lång grad olika åtgärder. Strukturellt i Sverige har vi inte haft orken att ta i tu med de frågorna, utan skyfflar det alltid framåt."
Han talar om in and outs. De som är inne på bostadsmarknaden har dragit nytta av strukturerna och alla de som är utanför har svårt att ta sig in. De som står utanför hör inte till medianväljarna, berättar Ingves.
"Medianväljarna har beviljat sig själva förmåner i det svenska systemet. Och då är det väldigt svårt att lösa upp det och ändra på det."
Svenska folket får skylla sig själva?
"Framförallt så är det gamla strukturer, som de som är inne i drar stor nytta av", säger Stefan Ingves.
Ingves tillhör boomer-generationen, som generellt har en rätt fin bostadskarriär i bagaget. För att generalisera kom den här generationen in på bostadsmarknaden innan avreglerings-karusellen på 80-talet och en del sitter nu på villor som stigit explosionsartat i värde. Samtidigt har generationerna efter haft det svårare att hoppa på tåget med dagens höga trösklar och bostadspriser.
Vill blicka mot Finland Helt givet i sammanhanget är att tala om Riksbankens roll. En nära besatthet av att komma upp i det tvåprocentiga inflationsmålet gjorde att centralbanker världen över höll räntan låg under många år - trots högkonjunktur - och gjorde det nästan gratis att låna. Det var mumma för bostadsmarknaden.
På frågan om Riksbankens agerande vill finlandssvenske Ingves blicka mot hemlandet, för att bevisa sin oskuld. Han menar att Finlands ränta har varit lika låg som Sveriges, men trots det har bostadspriserna inte stigit.
Vad tänker du om Sveriges ekonomi just nu?
"Den som det visste, världen är ju väldigt annorlunda i och med allt strul som händer i dagsläget", säger han och fortsätter:
"Det är ju helt andra saker att förhålla sig till jämfört med traditionellt konjunktursamtal."
Ingves hänvisar till den stökiga omvärlden och handelskaoset med USA, men tillägger snabbt:
"Då får vi handla med någon annan."
Vilka länder tänker du då?
"Man ska inte glömma att världen är stor. Det finns över en miljard människor i Indien. Likaså i Kina. Och EU har kämpat på länge med ett frihandelsavtal med Mercosur (länder i Sydamerika red. anm.)."
Inga gratisluncher Sverige befinner sig i lågkonjunktur med hög arbetslöshet och hushåll med generellt deppig syn på ekonomin. Räntan är samtidigt högre än vad den har varit under många år, och beräknas inte sänkas närmsta månaderna då inflationen ligger över 2%. Om det finns risk för stagflation vill Inges inte direkt talar om. Han vill istället prata om det längre perspektivet och hur inflationen kan komma att utvecklas.
"I grunden har vi stora finansieringsbehov. Och samtidigt är statsskulderna på olika håll i världen på en helt annan nivå än vad de har varit tidigare. Och hur det där ska gå jämnt ut, det återstår att se. Förr eller senare brukar långräntorna stiga när det ska hanteras."
Upprustning av det militära är ett exempel på det, påtalar Ingves.
"Alla förstår att det kommer att kosta. Man försöker komma undan genom att säga "vi ska låna mer och det fixar vi genom att öka tillväxten". Jag har ännu inte varit med om att man hittar den där gratislunchen på något sätt. Någonstans ska det betalas till slut ändå. Av någon."
Då blir det svenska folket som betalar.
"Så är det alltid."
Vem fick betala för lågränteåren?
"Världen kom att se ut på det sättet under den perioden och det är egentligen upp till ekonomiska historikerna att fundera kring vad som skedde då och varför. Sverige är en liten öppen ekonomi med helt fria kapitalrörelser och det innebär att vi i princip importerar den allmänna räntenivån. Och att då på något sätt föreställa sig att Sverige skulle ha avvikit märkbart med mycket högre räntor än alla andra. Det är en fiktion."
Men räntan var ju ändå lägre i Sverige än andra länder?
"Den var inte mycket lägre. Och om du tittar på hur mycket Riksbanken expanderade balansräkningen så var det faktiskt mycket mindre än i de andra länderna", säger han.
Riksbanken hjärta inflationsmålet Som så många gånger tidigare när Stefan Ingves pressas på lågräntetiden och vad det har gjort med den svenska ekonomin, hänvisar han till inflationen som behövde komma upp till 2%. Samtidigt är ju inte inflationsmålet en gyllene regel som är huggen i sten. Riksbankslagen säger att Riksbanken ska besluta om preciseringen av målet, men riksdagen måste godkänna förslaget.
Hur tror du det hade blivit om man låtit inflationen vara lägre?
"Vi vill ju undvika deflation. Om priserna faller blir det väldigt lönsamt att inte köpa idag utan att vänta till imorgon. Om alla agerar på det sättet blir det väldigt svårt att ta sig ur. På det viset var det väldigt viktigt och angeläget att inte bara Sverige, utan ett antal länder, såg till att vi inte hamnade där", säger Ingves.
Ligger inte vaken Med facit i hand tycker han istället att det kunde ha gjorts mer på det finanspolitiska området.
"I det stora hela så fungerade maskineriet precis som det skulle. När inflationen är för låg då får man helt enkelt sänka räntan och expandera Riksbankens balansräkning, vilket också gjordes och då fick vi upp inflationen. Sedan att det en gång på hundra år dånar in en pandemi från ingenstans. Då får man liksom hantera den efter bästa förmåga."
Så du kunde inte ha gjort något annorlunda?
"Man gör så gott man kan vid var tid, givet vad man vet vid den tidpunkten. Sedan kommer det alltid att finnas människor som vet mer och bättre."
Men du ligger inte vaken om nätterna och tänker på det?
"Nej, absolut inte."
Ingen krasch Svenskarnas räntekänslighet sattes mycket riktigt på prov när inflationen steg och räntan höjdes från 0% i mars 2022 för att toppa på 4% hösten 2023. Många hushåll har haft det riktigt tufft, men samtidigt kom inte den krasch i svensk ekonomi som en del hade förutspått.
"Det var väl bra det", säger Ingves och kollar lite uppfordrande.
Han menar att det delvis har att göra med att ett stort antal centralbanker agerade på samma sätt. Och att knutarna som då fanns löstes upp, så att inflationen kunde komma ner innan ränta behövde bli ännu högre.
"I det avseendet så blev det ganska lagom. Men hade räntan fortsatt uppåt ytterligare då hade det säkert blivit problem på olika håll."
Vad tror du smärtgränsen hade gått?
"Ja det kan man aldrig veta. Det brukar alla veta efteråt. Men det var ju uppenbarligen inte på de nivåerna."
Exakt var gränsen hade gått vill han inte spekulera i, efter en stunds dividerande.
Ingves om inflationsmålet När Stefan Ingves talar om Riksbanken och dess syfte får man lätt intryck av att det inte finns så stort svängrum för direktionen att agera. Att Sverige är en liten öppen ekonomi skulle kunna göras till ett drinking game. Man måste anpassa sig efter de stora hajarna. Och så handlar det mycket om modeller och beräkningar.
Är det så?
"Det är inte så mycket svängrum i det, i en liten öppen ekonomi som den svenska där export och import utgör ungefär 50% av BNP och där det är helt fria kapitalrörelser, då rör man sig inom ett slags konfidensintervall. Och så länge man finns där då kan man göra lite grann."
Samtidigt kan det ju låta som finjusteringar när ni på presskonferenser säger att "inflationen om två år kommer ligga på 2,2% och så vidare.".
"Jo, men det finns alltid en medial önskan att fokusera på här och nu. Och det ligger i sakens natur. Och då skapar man ibland en slags bild av styrförmåga som förmodligen går bortom den egentliga styrförmågan."
Vad tycker du själv om inflationsmålet? Är det något man borde se över i närtid?
"Nej, egentligen inte."
Han påtalar att ett inflationsmål är bättre då det inte har något minne, så som ett prisnivåmål.
Du har ju påtalat många gånger att Riksbankens främsta fokus är inflationen. Hade du velat se ett bredare uppdrag?
"Nej, det tror jag inte hade gjort någon större skillnad. Styrförmågan när det gäller allmän makro är sådan så att det nog räcker att fokusera på inflation. Däremot har jag tyckt länge att Riksbanken borde ha haft mer att säga till om när det gäller finansiell stabilitet. Men det är en annan fråga. På lång sikt är min uppfattning att Finansinspektionen och Riksbanken bör slå sig ihop."
Han menar att det skulle attrahera mer brain power till institutionen.
Är inte sysslolös Stefan Ingves har gått vidare från Riksbanken men kalendern är full. För att nämna några saker han nu för tiden sysselsätter sig med: föreläser, undervisar på Handelshögskolan, hjälper olika typer av centralbanksmänniskor - bland annat är han personlig rådgivare till den ukrainska och etiopiska centralbanken.
Han verkar inte gräva ner sig för mycket i förflutna, det är tydligt.
Ni som har detta bolag som jag vet väldigt lite om ..... BLA Micha69, Örnen, Osalja, Hamonrye Enda jag vet är att dom är inom försvars industrin men det skulle vara kul att veta mera om bolaget .... MVH
AcuCort är ett intressant bolag som jag nyligen investesade i genom en emission. Bolaget har utvecklat en produkt för svårare allergianfall, och denna intages genom att lägga en snabbupplösande film på tungan. Detta istället för att svälja ett antal tabletter och dricka vatten, vilket givetvis kan vara svårt om man har en uppsvullnad hals och kanske till och med svårt att andas.
Produkten är färdigutvecklad och marknadslanseringen startade under hösten i länder i norden. Danmark står på tur härnäst och enligt VD pågår långtgående diskussioner med flera andra länder i Europa. Däribland Tyskland. Man håller också på att förbereda för godkännandeprocessen i USA.
Marknadsundersökningar tyder på ett mycket stort intresse både av läkare och patienter.
Värderingen ligger på ca 185 miljoner och bolaget har precis fått in ca 48 miljoner före emissionskostnader. Det finns en teckningsoption TO2 som tecknar aktien för 75 öre senare under året. Fulltecknas denna tillkommer drygt 30 miljoner aktier.
VD och styrelseordförande tecknade ganska ordentligt i emissionen, vilken övertecknades till 160 procent.
Bolaget befinner sig i ett extremt spännande läge och värderingen får ses som mycket tilltalande med tanke på vad som kan förväntas framöver. Produkten är alltså redo att rullas ut och finns redan på apoteken i Sverige.
Jag förväntar mig flera nya avtal I närtid, och uppföljningsordrar i Norden. Aktien står och stampar till följd av sedvanliga garantdumpningar, men då dessa inte behövde användas, utan bara fick ersättning i units så lär denna press avta inom kort.
Aktien är så klart inte utan risk men mycket intressant både på kort och lång sikt, och teckningsoptionen kan givetvis bli rejält explosiv om det vill sig väl.
De som är intresserade och vill veta mer kan ta en titt på följande presentation, som kom i samband med rapporten:
Intressant bolag med potential. Om man ska jämföra Botnia med detta bolag + Botnia Guld med höga halter Har produktion Ingen eller låg anskaffning av nya pengar är att vänta
- ny gruva problem kan uppstå om man inte hittar mera guld är nog risken stor att detta bolag försvinner.
Grängesberg + Stora fyndigheter + Kända gruvor + Mindre antalet aktier än i Botnia + Höga halter av järn i gruvorna
-Större investeringar är att vänta risk för utspädning
Ska jag sammanfatta vad jag tror Botnia högre risk med högre potential OBS! bägge bolagen är risken hög och med höga potential och jag tycker att bägge bolagen är för lågt värderade just nu.
Ps har tittar några gånger på Grängesberg men har ännu inte köpt "är lite för passiv på aktiemarknaden just nu.
Botnia har jag aktie "PGA köpte dom när jag var mera aktiv"
2024 /Q4 Resultatet efter skatt blev 43 miljoner kronor (-1,6).
Antal aktier 40 805 028 Blir väll ca 1 kr i vinst men jag förstår.
ANG. produktion gruvan kommer att ha cykler runt 8 månader med högre produktion. Just nu är vi den högre produktions takten på dryga 6000tmalm/månad och dom tror att månad 8" ca om 4 månader" kommer den vara nere på 1000 innan det vänder uppåt.
Så jag gissar att q1 25 lär bli samma nivå q4 24 men att q2 lär bli en förlust kvartal för att sen bli ett bra q3 samt q4. Ska man gissa något lär vinsten för 25 bli i nivå 2-6 kr. Men troligen närmare 2kr än pga. dom ska troligen dra igång att kolla fyndigheten på lägre nivåerna "nivåer dom ej har borrat ännu".
Jag anser också att risken är stor i bolaget pga. ökat investeringskostnader som kommer att komma under utvecklingen av gruvan "måste hitta mera nivåer om man ska kunna driva gruvan nog länge". Men potentialen är stor om inte extrem. Självklart kommer bolaget ha stora kostnader med att utveckla gruvan men VD tror att de inte kommer att behöva mera pengar.
Vinsten Q4 är absolut inte 1 kr per aktie, utan snarare 25 öre.
Siffran 1 krona kommer av att man aktiverat skattedelen av tidigare förlustavdrag, eftersom man nu börjar göra vinst. Det är ok att göra så, men det är en engångssiffra.
Inget fel på Botnia, men risk/reward är nog bättre i Lovisagruvan.
Det bygger dock på att de får till ett långtidsavtal med ny kund, och där finns fortfarande osäkerheter enligt senaste rapporten.
Men tror man på ett långtidsavtal med ny kund så kan nog Lovisagruvan dubblas under året.