Avanza redovisar ju hur många aktieägare ett visst bolag har hos Avanza. Lägsta hittills som jag har sett är en aktieägare i Møns Bank, som dock idag fördubblades till två aktieägare.
Jag har nu investerat i fyra olika danska småbanker: Jutlander Bank, Lollands Bank, Møns Bank och Skjern Bank. Detta är banker som avkastar 8 - 10 procent på eget kapital efter skatt, men som värderas till cirka 55 - 60 procent av eget kapital. Samtliga banker lämnar utdelning, utom Skjern Bank.
Samtliga innehav ligger i min tjänstepensionsförsäkring, bra med aktier som man inte behöver röra förrän man ska gå i pension.
Givetvis rör det sig om små innehav, men en liten palett av sådana här småbanker tror jag inte skadar i ett riskspridningsperspektiv.
Pepins kommer nog att fungera bra. Glassbolaget som de nyligen inledde med blev en dundersuccé.
Paradox kommer bli succé, men det är enligt vad som sagts tidigare om tjänsten ett undantag till upplägg.
Upplägget är annars att investerarna köper aktier i ett bolag som äger aktier i det underliggande bolaget. Detta främst för att hantera juridiken med att marknadsföra investeringar i privata aktiebolag till allmänheten. Man gör ägarbolaget publikt, men det underliggande bolaget kan förbli privat.
Sedan har de ju sin egen marknadsplats där aktierna kan handlas, dvs det som idag heter Alternativa.
Glassägarbolaget kommer bara att handlas 1 gång om året, men det är väl iofs inga problem.
Det är på lite sikt som prövningen kommer. Dvs klarar man att hålla en hög kvalité på bolag. Det kan man ju anse inte är en marknadsplats uppgift, men i praktiken är det ett krav för att folk ska vilja fortsätta investera.
"myTaste lanserar nu möjligheten för användarna att lägga till sina egna recept. Funktionen innebär att alla kan mata in recept med bild, ingredienser och beskrivning för att spara i sin digitala kokbok på myTaste. Recepten blir samtidigt sökbara och tillgängliga för alla myTaste-användare.
- Det här har varit en av de mest efterfrågade funktionerna bland våra användare och jag tror de flesta av oss har minst ett handskrivet recept som vi inte vill tappa bort. Mata in det i myTaste så blir det tillgängligt i alla dina digitala enheter och du slipper riskera att det försvinner, säger Andreas Friis, VD för myTaste.
Funktionen är fullt utrullad på webben och Android-appen världen över. Arbetet med att färdigställa funktionen för iOS pågår för fullt och beräknas kunna lanseras i slutet av Q2.
- Ur ett affärsperspektiv ser vi det som strategiskt viktigt eftersom det innebär att alla recept, oavsett källa, kan hanteras av myTaste. Det betyder att vi kommer ett steg närmare att samla alla recept på ett och samma ställe och göra myTaste till den enda kokboken användaren behöver, som dessutom alltid är tillgänglig, säger Andreas Friis."
Företagets potentiella kundbas är enorm.
Men hittills har man enligt mitt tycke varit mindre framgångsrik i att förvandla det hela till intäkter och vinster.
Jag äger aktier i företaget och har med aktien i DASO/DASOC.
Med 167 miljoner aktier blir värderingen 200 mnkr, och det tycker jag fortfarande är för mycket. Det kräver verkligen att de når rejäl tillväxt och bra marginaler framöver för att försvara den värderingen.
Kanske att de klarar det, men jag håller mig undan ett tag till.
Kan lägga till att pundet har fallit som en följd av spekulationer om Brexit och det gör brittiska aktier billigare.
Jag tror pundet kommer tillbaka. Blir det ingen Brexit stiger pundet av den anledningen.
Om det BLIR Brexit tror jag att Storbritannien kommer att följa Schweiz och Norges exempel, det vill säga visa sig klara sig bättre utanför EU än innanför EU (ekonomiskt är EU övervärderat enligt min uppfattning) och då stiger pundet av den anledningen.
Med andra ord är det bra tajming att plocka på sig lite brittiska aktier.
De värderas till 75 mnkr, men har bara 3 mnkr i eget kapital och gjorde en förlust på 3 mnkr under 2015.
Prognosen är att det ska bli mycket bättre under 2016, framför allt att det ska bli plusresultat, men mediabranschen är tuff och jag blir nervös över när man tar ut saker i förskott.
Eftersom aktien gått starkt och jag tror på en allmän nedgång på aktiemarknaden, så tycker jag det var säkrare att sälja.
De tipsade om brittiska företaget Hargreaves Services för ett år sedan som en tillgångsaktie. Sedan dess har kursen halverats och handlas nu till cirka 158 pence, vilket innebär cirka 35 procent av eget kapital.
De drar sig långsamt ur den minskande kolsektorn i Storbritannien, men har en vettig balansräkning och är ett företag som historiskt gjort fina vinster och delat ut mycket pengar, så som tillgångsinvestering tror jag den är vettig. Att köpa företaget till 158 pence känns förmånligt, om man är beredd att sitta på aktierna några år.
Börsens mönster börjar alltmer likna fjolårets. En kraftig uppgång till april, och sedan rakt ner resten av året. Jag tror man ska dra öronen åt sig och sälja av en del.
Själv säljer jag det som börjar bli överprissatt och ökar likvida medel istället, alternativt köper en del tråkiga tillgångsbolag, som inte hängt med i uppgången.
Tidningen Värdepappret är en klassisk tillgångsinvesterare. De har fått en dålig start (tidningen startades i början av 2015), men många av deras råd är riktigt intressanta.
På deras tips köper jag en del danska småbanker som avkastar 8 - 10 procent på eget kapital efter skatt, men värderas till cirka 60 procent av eget kapital. Jutlander Bank är ett bra tips, de lämnar dessutom utdelning. En bra aktie att övervintra i.
Vidare har jag köpt finska köttföretaget HKScan som handlas långt under eget kapital nu efter köttkrisen och Ryssland, men som är ett ganska stabilt företag egentligen. Efter avdrag av nyligen tagen utdelning på 0,14 euro per aktie har jag ett GAV på 3,10 euro per aktie.
Gullberg & Jansson gjorde nyligen en spridningsemission. Kursen blev 5,32 kronor och då kan man dessutom få investeraravdrag med 15 procent, vilket ger ingångspris 4,50 kronor.
VPA efter schablonskatt för 2015 ligger på cirka 35 - 40 öre per aktie, inklusive de nya förvärven. Kurs 4,50 kronor ger p/e-tal på cirka 12, vilket kanske inte är snorbilligt, men det som gör det intressant är att Gullberg & Jansson växer med cirka 30 procent per år. Framför allt är det pooltak som ökar kraftigt.
Skälet till att köpa ett pooltak är att spara uppvärmningskostnader och skydda från skräp och annat som förorenar vattnet. Jag har ingen pool, men i mitt tycke låter det som en klockren investering.
Bolaget är så litet att man säkert kan hålla uppe tillväxttakten på 25 - 30 procent några år till. En fördubbling i omsättningen på 3 - 4 år låter realistiskt.
Sedan kan vinstmarginalen på i nuläget blygsamma 5 procent nog höjas till 7 procent, och då ökar sammantaget VPA till 90 öre - 1 krona per aktie på fyra års sikt. P/e-tal 13 - 14 på det och kursen är i 12 - 13 kronor per aktie.
Med andra ord en tredubbling på fyra års sikt med inköpspris 4,50 kronor och en fördubbling utifrån dagens kurs på AktieTorget på 6,25 kronor.
Jämfört med mycket annat som känns överprissatt på alla listor känns Gullberg & Jansson som ett hyggligt "säkert" köp på dagens nivå.
Eller tycker CSM bara det är lite kul att leka med drönare? Ett exempel på att om en ny och spännande teknik etableras så är det häftigt att använda den, oavsett om denna teknik kommer till reell nytta eller ej?
"Coor lanserar under namnet Coor SmartDrone en grupp servicetjänster som gör drift och underhåll av fastigheter effektivare och säkrare.
Med Coor Smart Drone används drönare för att från hög höjd inspektera, dokumentera och kartlägga fastigheten på ett effektivt och säkert sätt. Genom användandet av drönare går det lättare och snabbare att nå otillgängliga ytor eller objekt, och via högupplösta kameror kan både video och stillbilder levereras till piloten på marken.
- Istället för att behöva klättra på fasader och upp på tak kan våra tekniker nu utföra flera av sina uppdrag från marken vilket är både mer effektivt och förbättrar arbetsmiljön, säger Henrik Gustafsson, Regionchef Fastighet Mälardalen
Coor SmartDrone består av tjänsterna:
SmartDrone Inspection Används för inspektion av t.ex. tak, fasader, master, skorstenar SmartDrone Documentation Används för dokumentation av t.ex. skador och underhållsbehov SmartDrone MappingAnvänds för t.ex. fotografering, kartläggning och mätning av byggnader och markområden
Coor SmartDrone ingår i Coor Smart Solutions som är servicetjänster för arbetsplatser och fastigheter, baserade på ny teknik. Dessa innovativa servicetjänster är utformade för att underlätta vardagen för både de som arbetar på ett kontor eller i en fastighet, de som köper servicetjänster och för Coors egna medarbetare.Mer information finns på Coors hemsida."
Några nedkastade tankar kring företaget efter att jag ögnat igenom prospektet.
Har prospektet tillkommit i en hast?
Upprepningar och syftningsfel är inte ovanliga.
Men det är småsaker.
Men detta borde ha uppmärksammats liksom nedanstående.
"För det fall flera anmälningssedlar insändes kommer endast den först inkomna att beaktas. Tidigare anmälningssedlar från samma part kommer således att lämnas utan avseende."
Jag hade en ganska ljum inställning till företaget när jag började läsa prospektet.
Men det kan faktiskt vara ett litet fynd. Uppköp från ett mer traditionellt researchföretag kan ligga i korten även om företaget istället avser att förvärva företag.
Man bygger prospektet en hel del kring ActionHub som man tydligen har stora förväntningar på. Men denna produkt står hittills bara för 20% av intäkterna.
Tillväxten är imponerande. Och följande uppfattar jag som mycket viktigt. "Kundtappen har historiskt sett varit mycket låga, endast ett fåtal kunder har någonsin lämnat Nepa."
Men har man kontroll på kostnaderna? På den punkten är jag inte riktigt övertygad.
Värderingen är visserligen inte halsbrytande - en bit över 300 miljoner efter emissionens genomförande - men P/E-talet ligger på 85-90 om man utgår från förra årets resultat.
Positivt verkar också vara att man genomfört förändringar i styrelsen med starka oberoende ledamöter.
Det lutar åt att jag tecknar.
Men andra här får gärna sticka hål på min överlag positiva syn på Nepa.
Mycket skräp som ska in på börsen just nu. Något av det sämsta måste vara My Name Club, med fåntratten Johan Stael von Holstein bakom rattarna. Att värdera sådant skräp till 80 mnkr...
Kentima-aktien hackar runt 1,20 - 1,30 kr, vilket innebär en mycket blygsam värdering på bolaget på runt 30 mnkr.
Kentima kör en snål IR-policy och lägger inte pengar på att gödsla med onödiga pressreleaser. Delårsrapporterna är företagets kommunikation med aktiemarknaden.
Om företaget fortsätter visa samma trend i nästa kvartalsrapport, som publiceras i början av maj, kan aktien ta ett nytt rejält kliv uppåt.
En dubblering av marknadsvärdet till 55 - 60 mnkr känns väldigt realistisk, och med lite tur en tredubbling till 80 - 90 mnkr.
Delar dina uppfattningar i det mesta, Mr Rockefeller. Förutom att jag inte håller med om att Fortnox har en bra prisbild för nya företagare. Iallafall inte jämfört med PB.
Om Visma tar över, så tror jag också att det kommer att handla om prisjusteringar uppåt. Vilket givetvis kommer att skapa öppningar för PB.
Ser i memorandumet på sid 32 att man aktiverat betydande utvecklingskostnader. Det är säkert helt lagligt att redovisa så, men enligt min uppfattning görs det bara av förlustbolag för att undvika att förlusterna ska tära för mycket på det egna kapitalet. För Vadsbo har det i stället (såvitt jag kan bedöma av memorandumet) inneburit att man fått skatteavbränningar både 2014 och 2015.
I vart fall blir det helt missvisande som bolaget gör att använda EBITDA om man samtidigt balanserar utvecklingskostnaderna. Det är ungefär som att försöka låtsas som att utvecklingskostnaderna inte existerar.
Om inga aktiveringar gjorts verkar det som om det skulle ha blivit förlust på sista raden 2014 och en blygsam vinst 2015. Dvs mer i samklang med priset på 10 Mkr som Vadsbo SwitchTech betalade för Vadsbo Transformatorer än pre moneyvärderingen i IPO:n (41 Mkr).
Kanske ska man ändå teckna i IPO:n och hoppas att Vadsbo dras med i den pågående IoT-hypen. Men jag avstår om inget nytt framkommer.
Jag skrev i ett tidigare inlägg att det vilar något slött över ledningen av företaget.
Det första man möts av när man går in på hemsidan är att man inte ändrat teckningstiden från den ursprungliga.
Vad är det för fel på folket hos Papilly?
Först längre ned på sidan finns den aktuella teckningstiden.
Dock! Räntan på konvertibellånet är satt till 10%. Ingen avkastning att fnysa åt.
Konvertibelkursen är 6,75, att jämföra med den nuvarande mellan 3 och 4 kr.
Finns det då en risk att företaget inte kan betala tillbaka lånet?
Jag tror att den risken är liten. Om inte investeringsklimatet vid det tillfället är exceptionellt dåligt så kan man väl gör en nyemission och på så vis hösta in de nödvändiga pengarna.
En successiv utveckling av appen torde väl räcka för att lyckas med en sådan emission.
PAPILLY TECKNAR SITT FÖRSTA STÖRRE KOMMERSIELLA AVTAL
"Papilly har idag tecknat avtal med ett marknadsledande nordiskt företag inom outsourcad kundservice (1500+ personer). Avtalet gäller utbildning och medarbetarnas fortlöpande tillgång till Papillys forskningsbaserade interaktiva tjänst Stressprogrammet."
Min kommentar: Fast jag gillar inte riktigt att den här typen av avtal har en benägenhet att dyka upp under emissionstider.
Om inte ens landets högst ansvarige, statsministern själv 'tror på / väljer att nyttja sitt egna system', tillika det som denne förespåkar som folkvald, för att placera sitt kapital så blir ju trovärdigheten noll. Klarare bevis på att landet inte klarat av att skapa en 'produkt' som attraherar kapitalet hos landets ledning går knappast att få...
Jmf Sverige. Svenska IKEA har sin bas i Liechtenstein mfl länder. Svenska Spotify har sin bas i Luxembourg. Mfl
Fantastiskt med dessa svenska internationella entreprenörer, men trist att Sverige inte klarar av att attrahera dem att ha sin bas här.
Stora demonstrationer på Island, men statsminister vägrar avgå.
Det är lätt att svartmåla enskilda individer i en sådan här granskning, men en frågeställning som media ofta åsidosätter är - är det 'fel' på personerna eller systemet? Vad är orsaken/erna till att så pass många valt/väljer att använda sig av denna typ av upplägg? Okända som kända, t.o.m Islands statsminister. Är de nordiska samhällenas modell inte tillräckligt konkurrenskraftiga för att få dessa enskilda individer att vilja placera sitt kapital här? Och i så fall, varför? Något för politikerna att ta en funderare på. Någonstans i 'kedjan' brister det, annars skulle dessa fenomen inte uppstå. Och än viktigare - hur bör ett optimalt, konkurrenskraftigt och attraktivt system se ut ?