Tog mig nöjet att titta lite närmare på vem som vunnit tävlingen tidigare år. Kul läsning!
DERANK ALL SHARE OPEN/DASO – STATISTIK
VINNARE 2003 - 2012 2003 Joje 2004 Phantom V 2005 Per Wersén 2006 Axel5 2007 Neo 2008 Joje 2009 EllaK 2010 Swedshare 2011 Poike 2012 Poike
I MARATONTABELLEN ÅTERFINNS PÅ… 1:a platsen EllaK, som samlat ihop 1.117.126 kr mellan 2004 – 2012. 2:a är Phantom V med 1.123.106 kr och 3:a Per Wersen med 1.122.282 kr. Årets vinnare Poike placerar sig på 11:e plats i maratontabellen med totalt 751.142 kr. Det är, i denna statistik, en fördel att ha deltagit många år, då fler deltagande år ger mer värde i den totala sammanställningen.
BÄSTA AKTIER I TÄVLINGEN – Historiskt 2003 - 2012 Årets (2012) aktieraket Zinzino går in på plats nr 2 i listan över de bästa aktierna i tävlingens historia. Även årets aktie-tvåa Africa Oil kvalar in på 10-i-topplistan.
Mycket trash-talk mellan Boxarn och Glyssner och den sistnämnde verkar darrigare än någonsin. Själv så lutar jag mig tillbaka och njuter. Jag har aldrig varit mer segersäker än i år.
Känns nästan som spel mot ett mål. Jag vinner i år. Lätt.
Ja, det är nog en bra sammanfattning av vad som hindrat dem hittills. Självklart stor risk att nya problem dyker upp. Ett högriskbolag är det, så mer än en krydda i portföljen ska det nog inte vara.
Interna problem, inte konflikter. Tex tillverkning, samarbetspartnern, lager, rekrytering till chefsposter samt styrelse. Tror Enjoy lider av det gamla klassiska problemet att deras konkurrenter är för stora och inte accepterar små uppstickare. De kommer aldrig att få jobba i lugn och ro. Tänk på Håkan Lans med flera... storföretag visar ingen barmhärtighet.
Detta är ju dessutom enkelt att kolla, genom att beställa kopia på det registrerade emissionsbelutet från Bolagsverket (brukar kosta några kronor i kopieringsavgift).
Patentstriden har varit mycket betyngande för företaget och kostat mycket stora belopp. Den förtjänar att studeras närmare. Men att de stått emot ett storbolag så pass bra är imponerande tycker jag. Det visar både patentets och företagets styrka.
Några interna konflikter känner jag dock inte till (här får gärna Swedshare komplettera).
Huvudägaren (Håkan Sjölander) är en speciell person, som entreprenörer ofta är. Det räcker med att läsa de stilistiskt ofta lite besynnerliga pressmeddelandena som han (själv) brukar skriva.
Jag har träffat honom några gånger. Att han skulle vara oärlig har jag inte fått några som helst indikationer på. Tvärtom faktiskt.
Var försiktiga med Enjoy. Tänk på att de har hållit på i 7 år eller nåt sånt och fortfarande står och stampar trots att det är väldigt enkla produkter som inte behöver mer utveckling. Varje år präglas av konflikter/patentstrider och andra problem internt. Den enda som fortfarande tycks tro på företaget är huvudägaren som alltid varit lika lyrisk. Gör en grundlig analys innan aktieköp!
Jag instämmer till fullo med devisen "Hellre en A-entreprenör och ett B-företag än en B-entreprenör och ett A-företag."
När det gäller fallen där VD/Huvudägare till synes går in med kapital så bör man se upp med att det verkligen rör sig om "cash". Ibland förekommer det att denne eller dessa just "till synes" gör det för att locka småaktieägare att göra "detsamma". I praktiken går det till så att man t.ex. säger sig ha utfört konsultuppdrag för företaget eller att styrelseordföranden har utfört arbete utöver vad som kan anses rimligt för en sådan, och fått mycket generöst betalt för dessa påstådda utförda tjänster. Därefter kvittar man vad företaget har blivit skyldiga dessa personer mot köp av aktier i företaget och går ut just med att de tillskjutit kapital, allt således för att som nämndes locka småaktieägarna att likaledes göra det.
Jag känner inte till Enjoy. Kanske har VD/Huvudägaren verkligen skjutit till kontanter och visat att han verkligen tror på företaget och är beredd att satsa. Men rent generellt bör man se upp med den här typen av manipulationer.
Jag minns ej IMPEX, men det har minst sedan miljonprogammet 1965-75 klankats på de höga byggkostnaderna i Sverige, men det verkar aldrig ha lyckats väsentligt att genom import konkurrensutsätta den inhemska byggindustrin, pga höga defactomonopoltrösklar (speciellt inom cement/betong) samt petiga byggnormer.
Minns att de för byggföretags räkning importerade byggmaterial. Idén var att köpa till europas lägsta pris o leverera till köparen (byggmästarn) Vad hände????